pengatvätt
Vad är penningtvätt?
Målet med ett stort antal brott är att generera vinst för den individ eller grupp som begår brotten. Penningtvätt är ett förfarande för att dölja det olagliga ursprunget för dessa kriminella vinster. Detta förfarande är av yttersta vikt för att ständigt motverka penningtvättsaktiviteter.
Olaglig vapenförsäljning, smuggling och organiserad brottslighet, inklusive till exempel narkotikahandel och prostitutionsligor, kan generera enorma pengar. Förskingring, insiderhandel, mutor och datorbedrägerier kan också ge stora vinster, vilket skapar incitament att "legitimera" vinsterna genom penningtvätt.
När en kriminell verksamhet genererar stora vinster måste den enskilda personen eller gruppen hitta ett sätt att kontrollera pengarna utan att dra uppmärksamhet till den underliggande verksamheten eller de inblandade personerna. Kriminella gör detta genom att dölja källorna, ändra formen eller flytta pengarna till ett ställe där de är mindre benägna att dra uppmärksamhet.
Den finansiella arbetsgruppen mot penningtvätt (FATF) inrättades av G7-toppmötet i Paris 1989 för att utveckla ett samordnat internationellt svar på den växande oron över penningtvätt. De utvecklade snart 40 rekommendationer som anger vilka åtgärder nationella regeringar bör vidta för att införa effektiva program mot penningtvätt.
Vad är AML?
Med "penningtvättsbekämpning" avses alla policys och lagar som tvingar finansinstitut att aktivt övervaka sina kunder för att förhindra penningtvätt och korruption.
AML-åtgärder och policyer samordnas av nationella myndigheter (t.ex. NCA i Storbritannien) och internationella organisationer (t.ex. FATF eller FN:s byrå för narkotika- och brottsbekämpning). De arbetar alla ständigt med utmaningen att motverka penningtvätt.
AML-regler baserade på femte penningtvättsdirektivet: Femte penningtvättsdirektivet (direktiv (EU) 2018/843), som ändrade fjärde penningtvättsdirektivet, publicerades i Europeiska unionens officiella tidning den 19 juni 2018. Medlemsstaterna var tvungna att införliva detta direktiv senast den 10 januari 2020.
Dessa ändringar innebar en betydande förbättring för att förhindra att EU:s finanssystem används för penningtvätt och finansiering av terroristverksamhet.
Dessa ändringar infördes för att:
- öka insynen genom att inrätta offentligt tillgängliga register över företag, stiftelser och andra rättsliga arrangemang
- Stärk EU:s finansiella underrättelseenheters befogenheter och ge dem tillgång till omfattande information för att utföra sina uppgifter.
- Begränsa anonymiteten för både virtuella valutor och plånboksleverantörer, men också för förbetalda kort.
- Bredda kriterierna för bedömning av tredjeländer med hög risk och förbättra skydden för finansiella transaktioner till och från sådana länder.
- Inrätta centrala register eller hämtningssystem för bankkonton i alla medlemsstater
- Förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan tillsynsmyndigheter för penningtvättbekämpning sinsemellan och mellan dem och de prudentiella tillsynsmyndigheterna och Europeiska centralbanken.