Behöver du hjälp?

Lämna aldrig ut dina inloggningsuppgifter eller din lösenkod till appen. Om du misstänker att ditt konto är utsatt för intråg eller om något ser konstigt ut, till exempel en överföring som du inte känner igen, ska du byta lösenkod och chatta med oss.

Tänk på att vi sällan skickar sms till våra användare. Om vi behöver diskutera något angående ditt konto kontaktar vi dig vanligtvis via mejl eller i supportchatten. Om du får något meddelande som verkar misstänkt ska du inte skicka någon information eller klicka på några länkar.

Läs mer om bedrägeriskydd

Vi vet att brottslingar:

• Ringa folk
• Erbjuda fejkade tjänster på webbplatser
• Att använda e-postadresser som ser officiella ut, men inte är det

Brottslingar försöker få dig att tro att de kan erbjuda dig något väldigt enkelt, till exempel ett visum, eller att det finns ett problem med din ansökan eller ditt visum.

De försöker ofta framstå som äkta och använder ibland ett språk som låter officiellt. De kan verka veta vissa saker om dig redan, till exempel ditt namn och din adress, eller att du har ansökt om visum. Sen ber de om pengar eller din personliga information.

• Det de erbjuder verkar för bra för att vara sant, till exempel ett enkelt jobb utomlands eller ett sätt att få ett utländskt visum snabbt och enkelt.
• De ber om pengar på sätt som inte kan spåras. Till exempel kan de be om kontanter eller betalning med osäkra metoder, som pengaöverföringar, värdekoder eller presentkort (som du köper i en butik).
• De ber om dina bankkontouppgifter eller kreditkortsuppgifter, eller konfidentiell information. Kom ihåg: Revolut, din bank, skatteverket eller polisen ber dig aldrig att flytta pengar till ett annat konto.
• De kräver sekretess eller försöker tvinga dig att agera omedelbart
• Webbplatsen ser oprofessionell ut (den är dåligt skriven eller designad) eller saknar information om organisationen.
• Du uppmanas svara på ett mejl från en gratis e-posttjänst som Hotmail, Yahoo Mail eller Gmail, och mejlet kan dessutom innehålla grammatiska fel och stavfel.
• Om någon hotar dig med rättsliga åtgärder eller böter om du inte överför pengar, undersök saken noggrant eller ta juridisk hjälp innan du gör något mer.
• Ladda aldrig ner programvara om någon påstår sig jobba för Revolut, din bank, polisen eller en skattemyndighet – de försöker komma åt din personliga information.
• Bedragare kan ha viss information om dig. Bara för att någon känner till dina grundläggande uppgifter betyder det inte att de är äkta.
• Revolut kontaktar dig främst via chatten i appen. Om vi behöver ringa dig ger vi dig ett förvarning. Om du får ett oväntat samtal kan det vara ett bedrägeriförsök.

• Lämna inte ut några personuppgifter och bekräfta inte heller att några personuppgifter som de har stämmer.
• Betala dem inga pengar
• Betala inte med elektroniska presentkort

Bedrägeri är när man använder knep för att få en oärlig fördel över någon annan, ofta ekonomiskt. Det finns många sätt att beskriva bedrägeri: bluff, lurendrejeri, svindel, utpressning, skenmanöver, dubbelkors, fusk, knep, ränkspel, blåsning, blå dunster, lurendrejeri.

• Förskottsavgiftsbedrägerier: offret betalar pengar till någon i förväntan att få något av större värde tillbaka, till exempel ett lån, kontrakt, en investering eller en gåva, men får sedan lite eller inget tillbaka.
• Företagsbedrägeri innebär att en person eller ett företag utför oärliga eller olagliga aktiviteter för att gynna sig själv eller sig själva.
• Bedrägerier med välgörenhetsorganisationer samlar in donationer för organisationer som gör lite eller inget arbete. Dessa bedrägerier kan inträffa när som helst, men de är särskilt vanliga efter stora katastrofer.
• Kreditkortsbedrägeri är obehörig användning av ett kredit- eller betalkort, eller ett kortnummer, för att olovligt skaffa sig pengar eller egendom.
• Identitetsstöld är när någon antar din identitet för att begå bedrägeri eller någon annan brottslig handling.
• Internetbedrägeri är när internettjänster eller programvara med internetåtkomst används för att lura offer eller utnyttja dem på annat sätt.
• Investeringsbedrägeri innebär att man använder falska eller bedrägliga påståenden för att locka till sig investeringar eller lån, eller för att erbjuda köp, användning eller handel med förfalskade eller falska värdepapper.
• Nigerianska brevbedrägerier kombinerar hotet om identitetsbedrägeri med en variant av förskottsbedrägerier. Ett brev skickas (antingen via post eller e-post) från Nigeria där mottagaren erbjuds "möjligheten" att dela en procentandel av miljontals dollar som författaren – en självutnämnd regeringstjänsteman – försöker olagligt överföra ut ur Nigeria.
• Pyramidspel eller Ponzibedrägerier, där pengar som samlas in från nya offer betalas ut till tidigare offer för att ge ett sken av legitimitet. I pyramidspel lockas offren dock att värva nya offer, eftersom de får betalt i form av värvningsprovisioner.
• Bedrägerier med omvända bolån konstrueras av oetiska yrkesverksamma inom en rad olika fastighets- och finanstjänster samt relaterade företag. De gör detta för att stjäla kapitalet från intet ont anande seniorers egendomar, eller för att få dessa seniorer att ovetandes hjälpa bedragarna att stjäla kapital från en snabbt omsatt egendom.