Behöver du hjälp?

"Jag väntade på en födelsedagspresent från en vän utomlands, så när jag fick ett sms om en fraktavgift på SEK 2 verkade det helt normalt. Jag klickade på länken, det såg ut som en vanlig kurirsida, så jag fyllde i mina kortuppgifter."

"2 timmar senare ringde någon som utgav sig för att vara Revolut. De hade mina inloggningsuppgifter från länken och behövde bara min engångskod för att "säkra" mitt konto. Jag gav dem koden, och de tömde mitt sparkonto på några minuter. Länken var första steget, samtalet det andra."

Denna situation börjar vanligtvis med en oombedd kommunikation, antingen ett mejl eller ett sms, som verkar komma från en betrodd organisation, till exempel ett budföretag, en myndighet, ett energibolag eller till och med en populär prenumerationstjänst som Netflix eller Amazon.

Meddelandet är utformat för att utlösa en omedelbar känslomässig reaktion, vanligtvis genom att påstå att det finns ett brådskande problem som kräver din uppmärksamhet. Vanliga metoder inkluderar en "obetald fraktavgift", en "skatteåterbäring" eller ett "säkerhetsbrott" som kräver att du verifierar din identitet.

Dessa meddelanden innehåller en länk till en klonad webbplats och uppmanar dig att ange personliga uppgifter, kortinformation eller inloggningsuppgifter för att lösa problemet. De kan använda denna information för att ta över ditt konto, tömma ditt sparkonto eller sälja din identitet.

• Logga aldrig in via en länk: Detta är den viktigaste regeln. Vi skickar aldrig en direktlänk till en inloggningssida i ett sms eller mejl. Om du får ett meddelande om ditt konto ska du alltid ignorera länken och logga in via vår officiella app eller genom att skriva in vår webbadress manuellt i webbläsaren.
• Analysera avsändarens adress: Bedragare använder ofta webbadresser som skiljer sig ett tecken från den riktiga (t.ex. support@revoIut.com där ett stort "i" används istället för ett litet "l"). Kontrollera varje tecken noga. Om adressen ser konstig ut är det troligtvis en bluff.
• Se upp för småavgifter: Var försiktig med småbetalningar, t.ex. leveransavgifter. Bedragaren är inte ute efter småbeloppet, utan vill lura dig att ange dina kortuppgifter för att senare försöka göra större, obehöriga transaktioner.

• Betrakta brådska som ett hot: Om ett meddelande hotar med att ditt konto kommer att stängas eller fryas, eller att du kommer att vidta rättsliga åtgärder om du inte klickar omedelbart, så är det en bluff. Riktiga organisationer följer formella, långsammare procedurer och använder aldrig högtryckstaktiker eller hot.
• Skydda dina personuppgifter: Var försiktig med verifieringsformulär som frågar efter dina personuppgifter eller svar på vanliga säkerhetsfrågor. Bedragare kan använda uppgifterna för att utge sig för att vara du.
• Använd en lösenordshanterare: Om du använder en lösenordshanterare kan du lättare upptäcka nätfiske. Hanteraren fyller nämligen inte i dina inloggningsuppgifter automatiskt på en falsk webbplats, även om den ser identisk ut med den riktiga.